Överföring av el på stamnätet

Nätverksamheten omfattar utbyggnad, drift och underhållav stamnätet i Sverige. Svenska kraftnäts nätkunder är stora elproduktionsanläggningar och regionnät och affärsverket tecknar avtal med kunderna för att de ska få tillträde till och kunna använda stamnätet. Stamnätstariffen är en punkttariff, vilket innebär att en abonnent får tillgång till hela elmarknaden – oavsett var i landet inmatningen eller uttaget sker.

Stamnätstariffen består av två avgifter:

  • Effektavgiften ska täcka drift, underhåll, avskrivningar och kapitalkostnader för nätet och är den del av nättariffen som ska bära det ekonomiska avkastningskravet. Avgiften baseras på kundens årsvis abonnerade effekter för inmatning respektive uttag i varje anslutningspunkt. Inmatningsavgiften är lägst i söder och ökar linjärt med latituden med ett högsta värde i norr. För uttagsavgiften gäller det om-vända. Den geografiska differentieringen är avsedd att ge långsiktiga prissignaler om lokalisering av produktion och förbrukning.
  • Energiavgiften ska täcka kostnader för överföringsförlusterna på stamnätet. Avgiften är utformad för att täcka kostnaderna för de förluster i stamnätet som orsakas av inmatning respektive uttag i de enskilda anslutningspunkt-erna. Varje inmatnings- och uttagspunkt har en egen avgift baserad på geografisk placering i nätet. Energiavgiften består av Svenska kraftnäts förlustelpris multiplicerat med punktens marginalförlustkoefficient. Dessa koefficienter talar om hur inmatning och uttag i en specifik anslutningspunkt förväntas påverka förlusterna i nätet. Avvikelser i verkligt effektflöde i nätet uppstår mot den simulerade förlustmodellen. Om abonnentens inmatning eller uttag ökar överföringsförlusterna i nätet sker en debitering av energiavgiften. Inmatning eller uttag som medför minskade nätförluster krediteras energiavgiften, s.k. energiersättning.
INTÄKTER FRÅN ÖVERFÖRING AV EL, KONCERNEN (MNKR) 2016 2015
Stamnätstariff
Effektavgift 2 277 2 328
Energiavgift 1 234 1 638
Summa 3 511 3 966
Transitintäkter 190 213
Summa totalt 3 701 4 179 

Stamnätstariffen och transitintäkter utgör intäkter från överföring av el. Intäkterna från stamnätstariffen uppgick till 3 511 (3 966) mnkr. Av dessa intäkter svarade effektavgiften för 65 (59) procent och energiavgiften för 35 (41) procent.

Effektabonnemang stamnätet 2016 2015
Inmatning, MW 21 628 21 291
Uttag, MW 19 331 19 275
Antal kunder 26 26

Både inmatnings- och uttagsabonnemangen ökade något jämfört med 2015. Antalet kunder anslutna till stamnätet var samma som föregående år och uppgick till 26 (26) stycken.


överföring av el på stamnätet

2016

2015

Inmatad energi stamnätet, TWh

118,0

115,0

Uttagen energi stamnätet, TWh

115,0

114,6

Max uttagen effekt, MWh/h (timme med högsta energiuttag)

19 093

17 805

Under året uppgick den inmatade energin till 118,0 (117,8) TWh och den uttagna energin till 115,0 (114,6) TWh.


Överföringsförluster stamnätet

2016

2015
Energiförluster, TWh 3,0
3,2

Andel av uttagen energi, procent

2,7
2,8
Max effektförluster, MWh/h (timme med högsta energiförluster)
797

769

Energiförlusterna på stamnätet uppgick till 3,0 (3,2) TWh vilket var något lägre än föregående år. De minskade förlusterna förklaras av att vattenkraftsproduktionen i norra Sverige och i Norge var lägre än 2015. Därmed minskade överföringen av el från norr till söder. Eftersom energiförlusterna ökar med avståndet medförde detta att förlusterna blev något lägre än 2015.


ÖVERFÖRING AV EL PÅ
STAMNÄTET (MNKR)

2016

2015
Rörelsens intäkter 4 195
4 533

Rörelsens kostnader

-3 806

-3 667
Max effektförluster, MWh/h (timme med högsta energiförluster)
389

866


Elsystemet 2015

Rörelseresultatet för verksamhetsgrenen Överföring av el på stamnätet uppgick till 389 (866) mnkr. Räntabiliteten på justerat eget kapital uppgick i medeltal till 8,8 procent under åren 2013–2015 och översteg därmed verkets långsiktiga mål.
Vid beräkning av tariffnivån för 2016 beaktades tidigare års resultat för att nå räntabilitetsmålet vilket bidrog till det lägre rörelseresultatet. Rörelsens intäkter minskade med 338 mnkr jämfört med föregående år vilket förklaras av lägre effekt- och energiintäkter samt lägre intäkter från transit. Rörelsens kostnader uppgick till totalt 3 806 (3 667) mnkr. Kostnadsökningen berodde främst på ökade kostnader för underhåll, avskrivningar, avsättning för att gräva upp fundament och övriga externa kostnader.

Effektintäkterna minskade med 51 mnkr till 2 277 (2 328) mnkr p.g.a. lägre intäkter från fasta och tillfälliga abonnemang samt abonnemangsöverskridanden. Det förklaras av den förändrade prissättningen för tillfälliga abonnemang och den justering som gjordes i tariffstrukturen 2016.

Energiintäkterna var lägre under året och uppgick till 1 234 (1 638) mnkr. Även energiersättningen minskade och uppgick till 262 (282) mnkr. För 2016 sänktes energiavgiften med 21 procent för samtliga elområden eftersom verket kunde köpa förlustel till ett lägre pris än 2015. Därtill har marginalförlust-koefficienterna räknats om inför 2016 vilket givit lägre intäkter. Inmatning till och uttag från stamnätet var i samma nivå som 2015. Nivåerna på energiintäkter och energiersättning beror också på var i nätet inmatning och uttag sker.

Kostnaderna för förlustkraft minskade och uppgick till 1 080 (1 174) mnkr. Detta berodde främst på att det säkrade förlustkraftpriset var lägre än 2015.

Totalt uppgick energiintäkter, energiersättning och förlustkostnader till -109 mnkr vilket var 288 mnkr lägre än föregående år. Årets nettoförlust förklaras främst av de ändrade marginalförlustkoefficienterna i energiavgiften.

Svenska kraftnät redovisar både intäkter och kostnader
för den transit som uppkommer vid överföring av el genom ett land till ett annat. Intäkterna från transit var under året lägre än föregående år och uppgick till 190 (213) mnkr. Av årets intäkter bestod 11 (46) mnkr av intäkter hänförliga till 2015, vilket gav intäkter på 179 (167) mnkr för 2016. Kostnaderna var högre och uppgick till 149 (122) mnkr. Av årets kostnader för transit avsåg 21 (4) mnkr 2015, vilket gav kostnader på 128 (118) mnkr. Detta ger ett utfall för 2016 på 52 (49) mnkr. Årets resultat bygger till viss del på uppskattade intäkter och kostnader. Baserat på att utfallet för 2016 uppvisade skillnader i förhållande till tidigare år med hänsyn till export, import och transitflöden genom Sverige så bedöms osäkerheten i dessa poster vara något större än normalt. Eventuella justeringar kommer att påverka resultatet för 2017.

Intäkter från kapacitetsavgifter och investeringsbidrag
uppgick under året till 286 (191) mnkr för verksamhetsgrenen. Av dessa avsåg 265 (172) mnkr årets intäkter via bidrag till nätinvesteringar och 21 (19) mnkr årets mothandelskostnader.

Koncernens intäkter för primärreglering (FCR-N och FCR-D) minskade medan kostnaderna ökade. Sammantaget minskade intäkterna från 129 mnkr 2015 till 121 mnkr 2016 medan kostnaderna ökade från 564 mnkr 2015 till 783 mnkr 2016. Såväl intäkterna som kostnaderna för primärreglering som hänförs till verksamhetsgrenen minskade dock då dessa endast avser primärregleringens ena komponent, FCR-D. Intäkterna uppgick till 25 (42) mnkr och kostnaderna till 154 (173) mnkr. De högre kostnaderna för koncernen förklaras av en blygsam vårflod och därefter en lägre hydrobalans än föregående år. De lägre intäkterna och kostnaderna för verksamhetsgrenen förklaras av att Svenska kraftnät sålde en lägre volym vidare till andra nordiska systemansvariga stamnätsoperatörerna.

Kostnaderna för underhåll av verkets anläggningar ökade från 338 mnkr 2015 till 389 mnkr 2016. Ökningen berodde på utbyten av apparater i verkets gamla anläggningar.

Avskrivningarna för verksamhetsgrenen ökade med 100 mnkr jämfört med föregående år och uppgick till 735 (635) mnkr. Nedskrivningarna minskade från 84 mnkr till 2 mnkr, där föregående års utfall gällde nedskrivning av ett antal projekt med anledning av att Forsmark Kraftgrupp AB beslutat att avbryta arbetet med att höja effekten i block 1 och 3 i Forsmarks kärnkraftverk. Därutöver gjordes en nedskrivning p.g.a. ett nytt teknikval för förbindelsen mellan fastlandet och Gotland.

Efter återtagande av koncession för ledningssträckan Nässjö – Värnamo har verket beslutat att gräva upp 243 fundament med saltimpregnerade träslipers. Detta då miljö-effekterna av sådana fundament inte är utredda. En avsättning har gjorts på 64 mnkr för att täcka kostnaderna. Projektet beräknas starta i slutet av 2017.

Rörelsemarginalen för verksamhetsgrenen uppgick till 9,6 (19,6) procent, vilket var 10,0 procentenheter lägre än för 2015. Investeringarna inom verksamhetsgrenen uppgick till 1 330 (2 393) mnkr.

Skärmavbild 2017-03-27 kl. 17.02.44

Driftsäkerheten under 2016

Driftsäkerheten var god under 2016, med färre störningar och lägre icke levererad energi än föregående år. Icke levererad effekt var marginellt högre jämfört med föregående år. Antalet driftstörningar på stamnätet var 152 (167), varav de flesta av övergående karaktär och hanterade genom automatisk återinkoppling utan påverkan på elförsörjningen. Ett antal störningar i stamnätet orsakade icke levererad energi.

Tabellen visar antalet driftstörningar på stamnätet under en femårsperiod. Antalet störningar som medförde leverans-avbrott för elkunder var 7 (7). Den energi som inte levererades till elkunder uppgick till 1,1 (9,3) MWh. Målet är högst 10 MWh per år. Icke levererad effekt (ILEffekt) uppgick under året till 34,0 (31,0) MW. Målet för ILEffekt är högst 80 MW per år.

Antalet driftstörningar varierar mellan åren. Antalet för 2016 låg inom vad som kan anses vara en normal variation, de senaste tio åren har det i snitt förekommit ca 180 driftstörningar per år.